torsdag 24 januari 2013

Tankar om viktminskning och träning

Det där med vikt och framförallt viktminskning är minst sagt trassligt som den kvinna jag är. Jag har märkt av fenomenet tidigare och har nu återigen fått bekanta mig med det. Mitt mål är att gå ner i vikt och väga mig en gång per vecka. Man kör igång och bevittnar sedan följande scenario; vikten minskar en veckar, en vecka står vikten ungefär still, en vecka ökar vikten rejält, en vecka minskar till det man vägde innan ökningen och sedan en vecka minskar vikten lite igen. BERGOCHDALBANA! 

Man känner sig inte jättemotiverad att kämpa på när resultaten uteblir större delen av tiden. Men det är så det är att vara kvinna och att vara kvinna kan jag inte gärna ändra på. Anledningen kallas MENSTRUATION, den sabbar till i kroppen en gång i månaden ungefär. Min kropp bunkrar vätska när det är dags för mens 2-3 kg plus är inte ovanligt och hur kul känns det när man försöker minska i vikt?

Vecka ett minus 0,3 kg, vecka två plus 0,1 kg, vecka tre plus 1,8 kg. Längre har jag inte kommit än. Jag vet ju precis vad som är orsaken till denna ökning. Trots denna vetskap känner jag mig så JÄVLA misslyckad! Deppig som tusan övervägde jag huruvida jag skulle ta fram måttbandet och mäta mig eller inte? Hade tänkt mäta mig efter en månad. Bestämde mig för att mäta mig och var rädd att min svullnad skulle ge mig bakslag på måtten med. Men till min glädje hade jag minskat på flera ställen i midjan hela 3 cm. Vad glad jag blev, det vägde liksom upp för den dumma vikten.

Jag skulle vilja väga mig varje vecka för att se att det går åt rätt håll, men när jag redan vet att det kommer gå som en bergochdalbana borde jag bespara mig från den plågan. Istället ska jag försöka att väga mig en gång i månaden och det den veckan då jag har ägglossning ungefär, för då har kroppen släppt vätskan sedan förra menstruationen och ännu inte bunkrat upp med ny inför den kommande. Så nu hoppar jag över veckovägningarna.

Träningen känns fortfarande underbar och det flyter på fint känner jag. Underbart att ha kommit igång med regelbunden träning om 3 pass i veckan jämfört med höstens 1 pass i veckan. Nu kör jag både kondition och styrka vilket är det bästa för kroppen enligt mig och jag behöver verkligen bygga upp min styrka igen.

I fredags var jag på Core-passet på Dreambody för första gången och det funkade bra. Vissa övningar var riktigt jobbiga, så det märks att jag har en del att träna upp. Passet var bra och innehöll mycket statiska övningar som aktiverade magen. Passet är endast 30 minuter långt (iofs hade jag säkerligen inte orkat längre tid av just core), men det skulle känts bättre ifall jag hade gjort något mer träningsmässigt den dagen.

I måndags var det dags för andra passet med Functional moves och då var det inte samma ledare som sist, Nu körde vi mycket längre tid på varje styrkeövning, så jag trodde verkligen att mina lårmuskler skulle gå av till slut efter alla utfall och benböj. Men otroligt skönt att kunna pressa sig till sitt yttersta.

Igår var det Zumba och jag släppte loss igår kände ja. Många spärrar försvann och jag bara dansade på precis som kroppen kände för och svetten rann om mig vill jag lova. HÄRLIGT!

Imorgon är det dags för Core igen och eftersom jag inte kände mig ordentligt tränad sist har jag nu bokat in ett pass med Indoor walking före, så nu kommer jag vara redigt mör efter dubbla pass! Kommer vara så skönt att slappa i soffan med en film efteråt!

torsdag 17 januari 2013

Träningsglädje!!!

För en vecka sedan åkte min man till Hemsedal för skidåkning och då försvann min egentid, så det blev inget tränat alls över helgen. Men i måndags åkte jag till Dreambody och körde ett pass Functional moves. Det var ett kul och jobbigt pass, så när passet var över gick jag på mycket darriga ben till omklädningsrummet. Dan efter hade jag träningsvärk i ryggen, benen och rumpan, och igår kändes det lika mycket om inte mer i kroppen.

Men igår kväll var det dags att värma upp mina stela muskler och Zumba loss i ett underbart danspass säger jag bara. Man glömmer bort att man tränar och tiden bara flyger fram. Träningsvärken känns fortsatt i benen idag, men så var det ju en del benböj på Zumban igår. Men det är en skön träningsvärk jag har nu. Känns bra att veta att man verkligen gjort något bra för att förtjäna den här positiva typ av värk.

Idag ska jag ta det lugnt  ingen träning har jag tänkt, men imorgon bär det av för att köra Core är tanken. Så måndag, onsdag, fredag blir det träning för mig. Min man springer ju mest hela tiden, närstan dagligen och nu i veckan har hans plan varit att köra dubbelpass på tisdag och torsdag. I tisdags gjorde han det, så vi får se om han håller sin plan även för idag?

Jag är i alla fall mycket glad över att jag hittat tillbaka till träningsglädjen!

onsdag 9 januari 2013

Zumba igår, Zumba idag!

Det var underbart att få Zumba loss igår i den stoooora salen. Äntligen! Jag tar ut mig så mycket mer när jag åker iväg på ett pass än när jag Zumbar hemma. Inte så konstigt kanske, har betydligt bättre plats när man åker iväg. Känner mig lite stel i överkroppen och träningsvärken i rumpan sen styrketräningen i måndags sitter kvar lite den med. Men ikväll ska musklerna mjukas upp för då är det dags igen, Zumbatime!

Jag är så stolt över hur jag engagerade mig och gick på Zumba hela hösten utan att missa ett endaste pass. Nu känns det underbart att få komma igång igen efter juluppehållet. Men nu tänker jag inte nöja mig med enbart Zumban som träning, utan ska peta in styrketräning som en återkommande träningsinsats. Jag behöver verkligen bygga upp min styrka igen.

Än så länge har jag bara kört styrketräning här hemma, men det har ju sina begränsningar. Jag äger inte särskilt mycket utrustning av det slaget. Men man kommer ändå ganska långt med sin egen kropp, ett par hantlar och ett gummiband. Men tanken är att jag även ska köra styrketräning på gymet, men det kommer att kräva sin planering för att få till!

tisdag 8 januari 2013

Äntligen Zumbatajm!

Idag kl. 16.30 drar den efterlängtade vårterminen igång och det är dags att Zumba loss. Denna termin har jag möjligheten att zumba två gånger per vecka i Uddevalla, tisdagar och onsdagar. Tisdagstiden är dock lite krånglig att få till, men idag ska vi i alla fall testa. Maken åkte med sin pappa till jobbet idag så jag har bilen, jag ska vara på hans jobb kl. 16 när han slutar och lämna Nothilia där, sen i ilfart till Zumban!

Igår eftermiddag körde jag styrketräning här hemma och idag har jag träningsvärk i rumpan. Men den typen av träningsvärk känns skön i jämförelse med hur bedrövligt det kändes efter löprundan på nyårsdagen. Måste försöka få till ett löppass nån dag, men det kan bli tufft. Skulle vara ifall jag ger mig ut tidigt på torsdag morgon innan maken åker till Hemsedal.

Sen måste vi planera in när jag ska träna på Dreambody i Munkedal också, jag fick ett 10-kort av min man i julklapp där. Denna veckan är det ju helt kört när maken är iväg, men nästa vecka kanske det kan gå att få till ett premiärpass där också. Funderar på vad jag ska gå på för pass, jag måste ju mäkta med det och  känna att jag vill ha mer!

onsdag 2 januari 2013

Träningsvärk!!

Träningsvärken lät sig inte väntas på, utan jag blev stel ganska snabbt efter löpningen igår och idag är det med mycket försiktiga rörelser jag tar mig fram i huset. Funderar på hur i hela friden det kommer kännas imorgon, då andra dagen efter träning alltid brukar vara värst. Det bästa är ju att mjuka upp musklerna igen med motion, vilket jag också gjorde. Det blev en promenad tillsammans med mannen och dottern och efter det 30 minuter styrketräning.

Nu har vi ätit god middagsmat och ska inta biosoffan och se på film, ska bli skönt!

tisdag 1 januari 2013

Ett galet infall!

Idag vid frukostbordet (om man kan kalla det så när man sitter där 11.30) fick jag ett galet infall. Jag funderade på att ge mig ut och springa, vilket skulle bli för första gången sen den 14 september 2011.  Sagt och gjort, jag gav mig ut på vad som visade sig vara rena rama självmordsförsöket! Blodsmak i munnen och ansträngningsastma som rev och slet i bröstet. Jag misslyckades dock med att dö. Det blev 4,86 km där jag varvade löpning och gång, 1,49 km gång och 3,37 km löpning. Det var hemskt, men jag är glad så STOLT över mig själv!